Ambassadör för kvinnor

Agneta Klippvik har varit anställd i hela sitt yrkesverksamma liv. Ifjol gjorde hon slag i saken och blev egen.

Hon hoppade bland annat av ett vd-jobb för Kalmar Familjebad. Och hon valde också bort jobbet som samordnare på ESF-rådet.

Agneta Klippvik har många års erfarenhe t inom verkstadsindustrin, främst med personal- och utvecklingsfrågor. Hon jobbade många år på det som då hette Kalmar Verkstad och som sedermera blev Adtranz och Bombardier. Långt innan det företaget flyttade sin tillverkning från Kalmar hade Agneta klippvik gått över att jobba för Svenska ESF-rådet - Europeiska Socialfonden - som regionchef och som samordnare.

Mellan åren 2000 och 2007 pågick ett EU-program, Växtkraft Mål 3, som gav stöd till kompetensutveckling.

- Det handlade om att utveckla, hjälpa, lyfta fram idéer, fylla i ansökningar, informera, vara rådgivare och bollplank åt företag, offentlig verksamhet och föreningar.

2007 dök en vd-tjänst upp på Kalmar Familjebad. Agneta Klippvik sökte och fick tjänsten. Hon tog tjänstledigt, provade ett år, men valde av olika anledningar att efter ett år gå tillbaka till sin gamla tjänst.

Lite senare tog programperioden slut.

- Det där med att starta eget hade funnits i mitt huvud i många år. Funderingar fanns redan efter föregående programperiod som löpte från 1995 till 1999. Då blev jag erbjuden regionchefsjobbet, men vågade inte riktigt ta steget att bli egen. Den här gången tänkte jag, nu eller aldrig. Och än så länge har jag inte ångrat mig, säger hon efter att ha varit igång ett drygt halvår.

Kunskapsnavet

Nu jobbar hon med liknande frågor som hon tidigare gjort. Det handlar om organisationsutveckling och kompetensförsörjning och en del stöttning vid EU-ansökningar bland annat.

- Jag har till exempel varit involverad i ett projekt åt Kunskapsnavet där jag jobbat med validering.

Kortfattat handlar det om att kartlägga anställdas kompetens så att dessa får ett kvitto på vad deras arbetslivserfarenhet, internutbildningar och så vidare är värt.

Agneta Klippvik är också djupt engagerad i kvinnors företagande på olika sätt.

Ett av dessa sätt är som projektledare för Q-net - ett nätverk för kvinnors företagande i Torsås, Nybro och Emmaboda kommuner.

Utöver det är hon en av personerna bakom föreningen Adakta som driver projektet Kvinnors Företagande i Kalmar län inom ramarna av ett regeringsuppdrag som ska främja just kvinnors företagande.

Sist men inte minst är Agneta Klippvik av regeringen utsedd till att vara en av 880 ambassadörer i landet för kvinnors företagande.

Hur kommer det sig?

- Jag ansökte för jag tycker jag har en hel del kunskap att dela med mig av. Jag har ett brett nätverk efter att ha jobbat både, privat, offentlig och kommunalt. Det delar jag gärna med mig av.

- Och så har jag alltid brunnit för kompetensutveckling. Jag har märkt att alla har möjligheter. Det gäller bara att plocka fram det. Många gånger handlar det om att våga.

Bland annat handlar ambassadörsuppdraget om att vara en förebild för andra. Att besöka skolor ingår också i uppdraget, som är helt ideellt.

- Ännu vet jag inte så mycket om det. Den 23 maj har vi en kick-off i Stockholm dit alla 880 kvinnliga ambassadörer är bjudna.

Generellt tycker hon att kvinnliga företagare kan behöva fler och större nätverk.

Du tvekade aldrig att bli egen?

- Nej, nu sista gången gjorde jag inte det. Jag ville testa om mina idéer höll. Nu trivs jag så bra så om jag skulle behöva gå tillbaka till att bli anställd skulle jag nog ha svårt för det. Men visst, sen finns det ju nackdelar. Man har alltid något som gnager i huvudet och man kanske inte kan ta fyra veckors semester direkt. Å andra sidan kan jag gå ut med hundarna och fördela min tid som jag vill. Det är frihet, men också ansvar.

Har du några tips till andra som funderar på att starta eget?

- Gör en affärsplan. Det är inte bara tomma ord. Tänk igenom vad du vill göra och få ner det till något hanterbart. Gå igenom affärsidén, tänk efter vilka kunder och kontakter du har och gör en budget. Enklast brukar vara att räkna baklänges - vad behöver företaget och jag tjäna, och sen räkna ut vad jag kan ta betalt.

- Där tror jag kvinnor är lite rädda. Våga ta betalt, det är inte fult.*