Heta på pelletsmarknaden

Solen lyser in genom de stora portarna och synliggör spåndammet som ligger som en dimma i luften.

Kutterspånet ligger i stora högar. I väntan på att gå igenom processen och så småningom komma ut hårt packete rade som små träpellets.

Detta är Bioenergi i Böta Kvarns affärsidé. En idé som gör att det lilla familjeföretaget fortsätter att satsa för att öka kapaciteten.

90 ton pellets skeppas iväg till återförsäljare och kunder varje vecka.

Började med Gudrun

- Det började egentligen med stormen Gudrun. Vi har ju en skogsgård. Vi sågade upp och hyvlade all stormfälld skog själva. På köpet fick vi säket 500 kubikmeter kutterspån, säger Niclas Jonsson som tillsammans med sina föräldrar är delägare i bolaget.

Tanken att göra pellets föddes och man började utröna möjligheterna. Från början skulle det bara ske i liten skala.

- Ju mer vi satte oss in i det förstod vi att småskaligt inte skulle funka om man vill ha lite kvalité på pellets.

I april 2006 satte man igång att bygga och innan året var slut kunde man starta tillverkning.

- Vi har konstruerat och byggt allting själva. På så sätt har vi nog sparat två miljoner. Och vi håller fortfarande på att bygga, säger Niclas Jonsson med ett skratt.

Totalt har man investerat uppåt fyra miljoner kronor i anläggningen, men det är också med lastmaskin och annan kringutrustning.

Nya investeringar

Och investeringarna fortsätter. Bland annat ska man nu bygga en ny silo för att förbättra logistiken och så ska en ny filteranläggning sättas in.

Anläggningen är högteknologisk. Detektorer, givare och PLC håller reda på fukt, temperatur och eventuella gnistbildningar.

- En IR-detektor känner av energin i flödet och hela systemet stannar om energin blir för hög, säger Niclas Jonsson och berättar att 98 procent av pelletfabrikerna som brinner ner saknar just en sådan gnistdetektor.

Ett strategiskt beslut har också varit att satsa på att blanda in stärkelse som bindemedel.

- Branschen tvistar lite om fördelarna. Vi har valt det. Det kostar visserligen 60 kronor per ton, men i gengäld slipper kunden en smulig och dammig pellet och som också har lite högre verkningsgrad. Vi vill försöka nischa oss mot att ha en hög kvalité, säger Niclas Jonsson och sticker ner handen i den vita stärkelsen som påminner om potatismjöl.

I andra änden av anläggningen står Niclas sambo Linda Falk och packar pellets i bulksäckar. Ett ton i varje säck. Här handlar det om lite större kunder såsom fastighetsägare till hyreshus eller kommuner och till och med landsting.

Packningen är en manuell process, i övrigt sköter anläggningen sig själv.

- Vi har konstruerat anläggningen så att den ska sköta sig själv, 24 timmar om dygnet, säger Niclas Jonsson.

Transporterna sköter sedan företaget genom far och bror i familjen, något som Niclas Jonsson ser som en fördel.

- Man har kontroll över hela processen.

Pellettillverkningen har nu blivit huvudnäringen vid Böta Kvarn även om det på gården också finns 150 köttdjur och 300 hektar skog.

- Omsättningen på pellets överstiger med råge den övriga verksamheten på gården, säger Niclas Jonsson som ser en framtid i den nya familjeverksamheten. I år räknar man med att omsätta runt åtta miljoner kronor.

- Vi fortsätter att förbättra verksamheten och som mål att sälja mer och mer mot privatkunder, säger han.

Fakta/Pelletstillverkning

1.
Kutterspånet sugs in i systemet. Sten, grus och eventuellt järnskrot sorteras bort. En gnistdetektor mäter ständigt energin i flödet och slår omedelbart ifrån systemet vid gnistbildning.

2.
Spånet mals ner och blåses upp i en cyklon där luften separeras.

3.
Bindemedel i form av stärkelse tillsätts.

4.
Vattenånga sprutas in under två bars tryck och stärkelsen löses upp. Ett befuktningssystem ser till att materialet håller en fuktighet på 13 procent och en temperatur på mellan 40 och 45 grader.

5.
Spånet går in i pressen som pressar ihop materialet till pellets. Pelletsen har en temperatur på 80 grader när de lämnar pressen.

6.
Pelletsen svalnar, hamnar i en silo och packeteras slutligen.