Krönika

Alla har nog sin uppfattning om hur ens drömhus ska se ut. Boendet är trots allt en viktig sak här i livet. Åtminstone bland våra materiella ting. I Sverige är vi stolta över vårt boende. Vi bjuder hem folk, vi umgås i hemmet och vi påtar i våra trädgårdar för att överglänsa grannens rosenrabatt. Vi bläddrar i inredningstidningar, köper designfåtöljer för tiotusentals kronor och sliter ut två dammsugare om året för att hålla rent och snyggt. Ja, boendet är för oss viktigt.
Så också för mig. Själv skulle jag gärna tänka mig ett lagom litet hus, intill vattnet, med en hängmatta uppsatt mellan två björkar. Lite lagom avskiljt. Som vi många gånger hört Lundell yppa: Men ändå så pass nära, att en tyst och still natt, när man sitter under stjärnorna, kan höra festens skratt. Samtidigt skulle jag inte vilja välja bort att ha pizzerian, parken och puben på gångavstånd. Det är väl därför det är så poppis med sommarstugor kan jag tänka. Eller varför inte en kolonilott?
För andra är drömboendet en 15-rumsvilla på en egen ö utanför Dubai. I detta land har man tagit det extrema till en ny nivå. Bland annat finns det en hel ögrupp som bildar en miniatyr av vår egen värld. Det sägs att superkändisparet Brad Pitt och Angelina Jolie nyligen köpte Eritrea. Undrar vilket land jag hade köpt om jag haft några hundra miljoner över? Australien är ju så förbaskat varmt. Sverige kanske? Det är ju rätt behändigt. Man kan ju jargongen.
Ja, alla har vi vår uppfattning om drömboendet. I det här numret av Mitt i Månaden har vi kollat in ett fiffigt miljöhus där isoleringen är av hampa och innerväggarna av lera. Mannen bakom konceptet, Wolfgang Krause, menar att det handlar om att ta tillvara på gammal beprövad teknik och samtidigt så ett frö för ett mer hållbart samhälle.
Vi har också träffat Anders som hittat sitt drömställe på Öland, långt bort från vardagen vid Karolinska i huvudstaden. Här har han hittat sitt intresse. Att odla sparris.