Så här svarar politikerna:

Mikael Oscarsson (KD)

1. De svenska kraftföretagen köper endast uran från miljöcertifierade gruvor och följer själva upp hur miljöbestämmelserna efterlevs. Vi känner inte till om det förekommit överträdelser. Skulle sådana förekomma och upprepas så köper de svenskbaserade kärnkraftverken inte längre uran från sådana gruvor. När det gäller kärnvapen kan sägas att tillgängligheten på kunskap för att bygga lika väl som till urantillgångarna är oavhängiga svenska kraftföretags köp av uran eller drift av kärnreaktorer. Vi skulle inte minska möjligheterna till missbruk genom att lägga ned kärnkraften i Sverige. För övrigt stödjer Sverige FN:s högst kompetenta kontrollorgan IAEA. (som i sin historia haft inte mindre än två svenska chefer.)

2. I första hand vill jag lyssna på deras berättelse. Sedan är det så att varje land har sin egen lagstiftning och villkor vad gäller mineralbrytning, inklusive uranbrytning. Jag kan bevaka att svenska företag tar sitt ansvar.

3. Under normala omständigheter svarar kärnkraften för närmare hälften av elförbrukningen i vårt land - ibland mer än hälften. Med början en bit in på 2020-talet kommer reaktorer som startades så tidigt som 1972 (Oskarshamn 1) att behöva stängas av ekonomiska och eller säkerhetsmässiga skäl. Det finns enligt vår uppfattning ingen möjlighet att ersätta den kärnkraft som så småningom ställs av med andra energikällor som inte släpper ut CO2. Vi vill därför tillåta de kraftföretag och industrier som kan uppfylla myndigheternas kriterier för att bygga nytt att också få göra det på villkor att man bygger högst tio reaktorer och placerar dem vid något av de tre befintliga kärnkraftsanläggningarna. Klimatfrågan är den helt överskuggande i dagsläget varför kärnkraften måste ses som en lämplig energikälla för så kallad basel. De nya reaktorerna kan byggas för större effekt och högre säkerhet än de som är i bruk idag.

Erik A Eriksson (C)

1. Jag tycker inte det. Jag tycker att Nyheternas artikelserie om uranets ursprung tydligt visar de brister som finns förknippade med uranets alla steg från att det bryts till att det fungerar som kärnbränsle. I den allmänna debatten tenderar bara risken för en reaktorolycka att uppmärksammas, vilket är fel. För att kunna göra en fullständig riskbedömning av en energikällas miljö- och hälsopåverkan med mera anser jag att det är nödvändigt att se till hela kedjan från vagga till grav.
2. Då skulle jag beklaga att Sverige som land fortsatt är beroende av uran för att kunna klara vår elförsörjning. Sen skulle jag nog berätta att den nuvarande regeringen försöker minska beroendet genom att vid sidan om kärnkraftsel och vattenkraft bygga ut ett tredje ben i svensk elförsörjning, bestående av förnybar el såsom vindkraft, kraftvärme och solel med mera. Avslutningsvis skulle jag berätta att det finns stora gruvbolag som letar efter uran även i Sverige, men att de har små möjligheter att lyckas eftersom det lokala motståndet är så starkt. I Sverige finns ett kommunalt veto som kommunerna kan lägga in mot uranbrytning i den egna kommunen. Detta veto är mitt parti väldigt rädda om. Samtidigt får det inte göra oss bekväma så till vida att vi slutar informera allmänheten om uranbrytningens baksida.
3. Mindre. Centerpartiets vision är att Sverige år 2050 ska ha en energiförsörjning som är helt förnybar. Precis som sägs i en av artiklarna kan vi inte bara tänka på oss själva utan vi måste även tänka på våra framtida generationer. Förutom problematiken vid utvinningen av uran och kopplingen till kärnvapen är risken för en reaktorolycka liksom avfallsfrågan fortsatt central i sammanhanget, precis som den var när debatten var som livligast vid kärnkraftsomröstningen 1980. De kostnader vi riskerar att lämna över till våra barn och barnbarn står inte i proportion till den nytta kärnkraften tillför och de alternativ som står till hands. Därför vill vi att svensk energiförsörjning ska vara förnybar år 2050.

Lise Nordin (MP)

1. Nej. Uranbrytningen är den största delen i kärnkraftens miljöpåverkan. Att svensk kärnkraft orsakar stora miljö- och hälsomässiga konsekvenser för människor i andra länder måste uppmärksammas. 85 procent av den radioaktivitet som finns i malmen lämnas kvar som gruvavfall. Det är då i en form som gör radioaktiviteten (och tungmetaller) mycket mer lättspridd än i urberget. Det radioaktiva avfallet måste dessutom tas om hand på ett säkert sätt under tusentals år. Sverige hade uranbrytning fram till 1970-talet och dessa markområden är förstörda för lång framtid. Miljöpartiet vill inte utsätta människor för uranbrytning, varken i Sverige eller någon annanstans.
2. I första hand skulle jag vilja lyssna på hur de upplever konsekv-enserna av att Sverige köper uran därifrån. Därefter skulle jag säga att alltför få i Sverige känner till att vår kärnkraft använder uran från områden som Wollaston Lake där många i ursprungsbefolkningen tvingats lämna det område där de bott i generationer. Att det i de energipolitiska målen i vår riksdag står att den energi vi använder ska ”ge låg negativ inverkan på hälsa och miljö” men att de flesta inte tänker på att räkna in konsekvenser utanför vårt land. Jag skulle berätta att elen från våra kärnkraftverk anses billig, men att det i priset inte räknas in konsekvenser där man bryter uranet.
3. Att använda mer kärnkraft i framtiden vore oansvarigt på många sätt. Kärnkraften är smutsig från vagga till grav – från uranbrytning till slutförvar. Att bygga ny kärnkraft är också ekonomiskt oansvarigt, det visar inte minst försöket i Finland där bygget av Olkilouto 3 redan fördubblats i kostnad och slutnotan är oklar. Ingenstans i världen har kärnkraft byggts utan statliga subventioner. Dessa pengar skulle ge mer miljövänlig, pålitlig och billig el samt fler arbetstillfällen om den satsades i förnyelsebar energi som sol, vind och vågenergi. I världen avvecklas varje år fler kärnkraftverk än det byggs nya. Kärnkraften tar lång tid att bygga och kan aldrig vara en snabb lösning på klimathotet. SOM-institutet i Göteborg visar att när människor får välja fritt bland olika energislag för investeringar i framtiden, så väljer många fler förnybar energi än kärnkraft.

Ann-Kristine Johansson (S)

1. Uranbrytning är en ofrånkomlig konsekvens av kärnkraften och på samma sätt som den ännu olösta slutförsvarsfrågan rymmer alla led i kärnkraftskedjan en potential till ödesdigra konsekvenser. Sverige är dessutom ett av de länder i världen som är mest beroende av kärnkraft. Vi närmar oss därför ett vägval. Ska vi ännu en gång, och för årtionden framöver, låsa fast oss i en gammal teknik med potentiellt ödesdigra konsekvenser vid en olycka? Eller ska vi minska vår sårbarhet och kraftigt bygga ut de förnybara alternativen? Jag vill fasa ut kärnkraften med hänsyn till sysselsättning och välfärd och i den takt kärnkraftselen kan ersättas med el från förnybara källor som till exempel vind- och biokraft. Genom vårt idag mycket stora beroende av kärnkraften kommer vi dock att få leva med den under en lång tid framöver. Därför är det min uppfattning att kärnkraften under denna tid ska användas på ett effektivt och säkert sätt. Inriktningen är dock på lång sikt att vi ska få vår energi från förnybara energikällor.
2. Att vi i Sverige måste ta vårt ansvar för den förstörelse som svenska intressen är delaktiga i. Jag blir förtvivlad när jag läser om hur förstörd deras samhälle har blivit, om sjukdomar som de tror beror på gruvbrytningen och så vidare. Med vilken rätt låter vi detta ske? Lokalsamhällen som inte har tillräckligt med pengar för att göra tester, lokalsamhällen som trodde på företaget och deras löften. Och nu är marken, luften förstörd för kanske all framtid. Vi borde åka dit och se med egna ögon hur uranbrytning påverkar! Och i framtiden bör vi bryta vårt eget uran, om vi nu ska bygga nya reaktorer, vilket jag inte vill att vi gör.

3. Vi vill att kärnkraften successivt ska fasas ut. Med hänsyn till sysselsättning och välfärd och i den takt kärnkraftselen kan ersättas med el från förnybara källor samt energieffektivisering. Genom att driva på utbyggnaden av den förnybara energin kan vi under tiden påbörja energiomställningen till säker och miljövänlig energi. Energifrågan är för viktig för kortsiktiga beslut och politiska spel. Vi vill därför gärna se en blocköverskridande energiöverenskommelse så snart som möjligt.
De som förespråkar en utbyggnad av kärnkraften måste ta ställning till om vi ska öppna urangruvor i Sverige. Från Socialdemokraterna kommer däremot ett tydligt besked. Vi kommer inte att medverka till att uranbrytning startas i Sverige.

Kent Persson (V)

1. Absolut inte. Vad förespråkarna för ny kärnkraft alltid tycks glömma bort är att uran är en ändlig energikälla och att den har många negativa effekter. Därför menar vi att det är felaktigt att kalla kärnkraften för en "ren" energikälla. Man måste istället se kärnkraften i ett livscykelperspektiv, från uranbrytning till avfallshanteringen.
2. Jag skulle be om ursäkt och säga att Vänsterpartiet kommer att verka för att efterfrågan på kärnkraft från Sverige ska försvinna genom en avveckling av kärnkraften. Det är inte acceptabelt att svensk elförsörjning ska vara beroende av uran som orsakar så negativa skador på miljö och människor. Svenska företag som orsakat allvarliga skador på människor och miljö i andra länder bör åläggas att betala kompensation för skadan.
3. Den gammalmodiga kärnkraften har passerat bästföredatum och bör ersättas med förnybar el. Varje år producerar den svenska kärnkraften över 200 ton använt kärnbränsle som är farligt i över 100 000 år. Och än idag vet inget land i världen hur detta kärnavfall ska förvaras. Det i sig är ett argument för att inte satsa på kärnkraft. Men dessutom är kärnkraft en opålitlig energikälla. En stor del av kärnkraftverken har stått stilla även denna vinter, vilket har lett till högre elpris. Vi vill fasa ut kärnkraften och ersätta den med förnybar el från bland annat vindkraft och biokraft samt införa styrmedel och stöd för att effektivisera elanvändningen kraftigt.

Lars Isovaara (SD)

1. Industriverksamhet kan nästan aldrig någonsin ske utan miljöpåverkan. Det gäller oljeutvinning, vattenkraft och även vindkraft. Miljöriskerna måste dock beaktas på ett tidigt stadium. Det finns säkert fortfarande en hel del att göra vad anbelangar säkring av miljö när det gäller uranutvinning precis som när det gäller all annan mineralbrytning. När det gäller kärnvapenspridning är det inte själva uranindustrin i sig själv som är den stora riskfaktorn utan snarare totalitära och slutna stater som är den stora riskfaktorn.

2. Självklart är det de lokala myndigheternas sak att kontrollera att gruvbrytningen sker efter de lagar och avtal som gäller. Det är också myndigheternas sak att vid eventuell misskötsel påtala detta och ge gruvbolagen en chans att förbättra situationen.

3.Vattenkraften är så gott som helt utbyggd i Sverige. Vi har nationalälvar som ska bevaras. Vindkraften kommer inte helt att kunna täcka upp det framtida energibehovet. Vi bör således satsa mer på kärnkraft i Sverige. Kärnkraften är en så gott som helt koldioxidfri energiproducent. Vi ser också hur nya generationer av kärnkraftverk tas fram.

Eva Flyborg (FP)

1. Vi är medvetna om att det finns problem vid brytning av uran liksom vid brytning av alla andra metaller och mineraler. Det är därför brytning måste göras varsamt och med största respekt för enskilda individers hälsa och den omgivande miljön.
2. Det är verkligen beklagande att uranbrytningen förstört så mycket i Wollaston Lake. Myndigheterna borde ha ställt upp högre krav på företaget när brytningarna inleddes. OKG borde dessutom se sig om efter om man kan hämta uran från något annat ställe där den bryts på ett för naturen och människorna mer skonsamt sätt.

3. Folkpartiet anser att de reaktorer som finns i Sverige idag ska ersättas med nya på samma ställen när deras livslängd är slut. De nya verken kommer ha mycket större effektivitet och det behövs om Sverige ska bli en nation där utsläppen av växthusgaser är minimala. Kärnkraften är bra både för miljön och för jobbens skull.

Peter Wretlund (S)

1. Inget kan fullt ut vara acceptabelt om det medför alltför stora risker eller konsekvenser för natur och miljö. Av den anledningen är det mycket viktigt att man har god kunskap och insikt över helheten. Det är viktigt att både nationella och internationella myndigheter har tillräckliga resurser för att kunna övervaka och sedan uppträda med stor handlingskraft.

2. Till en början skulle jag lyssna och åter lyssna. Det verkar som om bolagen inte har tagit sitt ansvar. Jag skulle berätta att jag kommer att engagera mig i dessa frågor på ett annat sätt än tidigare.
3. Skall vi vara ett land som på olika sätt skall utvecklas och ligga i framkant, så måste vi ha en stabil och trygg energi. Det kan uppnås på olika sätt, men i dagsläget medger detta inte en avveckling av kärnkraften. Min uppfattning är att vi skall kunna ersätta de gamla verken med nya. Samtidigt som vi på olika sätt skall forska och utveckla andra energislag.

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

1. Uranbrytning är och ska vara strikt reglerat. Den uran som i dag använts i svenska kärnkraftreaktorer vet vi var den kommer ifrån, och hanteringen är mycket noggrant bevakad. Det gäller både vägen hit och hur det hanteras efter användning. Risken för att utrangerat uran ska hamna i fel händer måste tas på allra största allvar. Det är därför angeläget att vi här i Sverige hanterar uranet själva även efter att det har tjänat ut sitt syfte i den svenska energiproduktionen. Slutförvarsfrågan är viktig. Den senaste tidens diskussioner kring Irans berikning av uran väcker självklart frågor kring spridning. Det finns i dag uran som inte hanteras lika säkert som vi gör i Sverige. Det är viktigt att vi internationellt driver på frågan om säker slutförvaring och att vi stödjer IAEAs arbete.
2. Möte med människor handlar i första hand inte om vad jag har att säga till dem, utan om vad de har att säga till mig. Som svensk riksdagsledamot är det viktigt att bevaka att svenska intressen och verksamheter även utomlands agerar på ett korrekt sätt. Varje enskilt land har sin lagstiftning, det gäller även inom uranbrytning. Men det hindrar inte att vi driver på utvecklingen så att svenska företag även tar ett större ansvar än vad lagstiftningen kräver.
3. Kärnkraften utgör i dag cirka 50 procent av den svenska elförsörjningen. Kärnkraft kommer även i framtiden vara viktig för vår energiproduktion. Det beslut som Riksdagen 2010 fattade om kärnkraftens fortlevnad, anser jag är korrekt. Utvecklingen och forskningen inom kärnkraftsområdet går ständigt framåt. Den nästa generationens reaktorer är både effektivare och säkrare än dagens. Med vinterns energidebatt påminns vi om vårt beroende av en säker och långsiktig elförsörjning. Kärnkraft är just nu en del av lösningen för att säkra en långsiktig och stabil elförsörjning till svenska hushåll och företag. Energifrågan är avgörande för jobben, tillväxten och välfärden i vårt land. Kärnkraft är även ett av de energislag som är mest gynnsam vad gäller utsläpp av klimatgaser.

Lars Blomberg (M)

1. Provbrytningen och brytning av uran i kommersiell skala omfattas av reglerna för icke-spridning av kärnvapenmaterial och kärnvapenteknik. För att få bryta uran i Sverige krävs tre separata tillstånd enligt tre separata lagar för att få bryta uran. Regeringen prövar noggrant en eventuell ansökan om att få bryta uran, under förutsättning att kommunfullmäktige i den kommun där brytning ska ske har tillstyrkt detta. Moderaterna ser ingen anledning att ändra i denna lagstiftning.
2. Detta är en hypotetisk fråga, som egentligen är omöjlig att svara på. Vad jag skulle säga till dem, om jag skulle träffa dem, kan jag inte svara på. Det är ju beroende av vilka vägar ett sådant samtal skulle ta, vad de skulle fråga mig om och så vidare.
3. Kärnkraften är en grundpelare för den svenska elförsörjningen med nära hälften av dagens elproduktion. Under överskådlig tid är den viktig för Sverige. Den ger långsiktigt goda förutsättningar för industri och företag som är beroende av el för sin överlevnad. Kärnkraften är dessutom klimatvänlig och bidrar starkt till att vi i Sverige har stora chanser att nå våra klimatmål.