– Gruvbolagen kom och rånade oss på vårt land, där vi bodde, fiskade och jagade. Marken kommer aldrig att kunna återställas igen till kommande generationer, säger 88-åriga Annie Benonie, som idag bor i indianreservatet Wollaston Lake.
Till Wollaston Lake, som ligger närmast världens största urangruvfält, går inga vägar. Hit kommer inga turister, sällan några politiker och nästan aldrig journalister.
Efter att ha kört med bil cirka hundra mil norrut från staden Saskatoon i den kanadensiska delstaten Saskatchewan, mestadels på grusväg, har vi turen att komma med på den lilla färja som tar oss till reservatet.
Wollaston Lake ligger trettio kilometer från den närmast belägna gruvan, Rabbit Lake.
Härifrån har Oskarshamns kärnkraftverk genom åren hämtat mycket av sitt uran, och OKG har ett kontrakt med gruvbolaget Cameco om att fortsätta göra det till åtminstone år 2018.

Omöjligt att leva

I Wollaston Lake lever 88-Ã¥riga dene-indianen Annie Benonie. I sitt hem, mitt i byn, tar Annie emot oss.
Hennes barnbarn Flora Natomagan tolkar, eftersom Annie liksom många andra äldre människor i den här delen av Kanada endast talar dene.
Efter att vi har samtalat en stund känner sig Annie mycket angelägen om att få ställa några frågor till oss:
– Ni säger att ni kommer från ett avlägset land, där ni använder uran som kommer från vårt land. Jag undrar om människor som bor där ni bor, där ni har
kärnkraftverk, vad ni tjänar på det? Vilka fördelar ger det er förutom jobben som industrin skapar?
– Bryr sig folket där ni bor om vad som händer här med vårt land?
– Vet människorna om att vårt land har förstörts på grund av den här uranbrytningen?
– Jag vill att folk i ert land ska få veta vad som händer här på grund av uran-
industrin, att den gjort det omöjligt för oss att leva på det sätt vi alltid har levt.

Lever av naturen

Före urangruvornas tid levde Annie Benonie och hennes familj ett traditionellt indianliv.
De flyttade runt och bodde i tipis, indiantält, på olika platser, levde av fiske och jakt, frukt och bär, på samma sätt som hennes förfäder gjort i Nordamerika i tusentals år.
– Vi lever av vad naturen har att ge oss. Naturen betyder allt för oss, säger Annie med stolthet i rösten.
Oftast höll familjen till vid Collins Bay på andra sidan sjön, där Rabbit Lake-gruvan finns idag.
Vid Collins Bay hade Annies man Louis sina trap-lines, fällor som han fångade mindre djur i. Det var där han jagade hjort och älg.
Familjen gjorde traditionella läkemedel av naturens vilda växter.
– Några gånger om året, vid olika högtider tog vi oss in till en by som till exempel den här, Wollaston Lake.
– Men annars levde vi på det här sättet, i mindre stugor eller i tipis.

Nya fynd

Saskatchewans gruvor har levererat uran till både kärnkraftverk och kärnvapenbärande länder sedan 1950-talet.
Gruvbolagen har ständigt hittat nya fynd med höggradigt uran på olika platser i den norra delen av Saskatchewan.
Där bor nästan bara ursprungsbefolkning, eller first nations som det heter i Kanada.

FAKTA/Saskatchewan

… är en glest befolkad delstat i den centrala prärieregionen i Kanada, där det bor cirka en miljon människor på en yta större än Sveriges.
… kommer från Cree-ordet "Kisiskatchewani Sipi" som betyder "snabbt rinnande flod".
… består till hälften av skog, en tredjedel jordbruksmark och över 100 000 sjöar, floder, bäckar.
… bebos av ursprungsbefolkning: chipewyan i norr, assiniboine i öst, blackfoot i väster och cree. Mestiserna, som är av blandad europeisk och first nations- härkomst, var bland de första bosättarna. Majoriteten av invånarna i delstaten är av brittiskt ursprung, följt av tyskar, österrikare, ursprungsbefolkning, ukrainare, skandinaver.
… har långa, kalla vintrar och varma, torra somrar.
… är Kanadas kornbod. Här finns 54 procent av Kanadas veteskörd.
… är rik på mineraler och är världsledande inom produktion av uran.