Uranets väg skakar politiker
Flera av Sveriges högsta beslutsfattare skulle vilja be de människor i andra länder som i årtionden drabbats längs uranets väg mot Oskarshamns kärnkraftverk om ursäkt.
– Jag blir förtvivlad när jag läser om hur förstört deras samhälle har blivit, om sjukdomar som de tror beror på gruvbrytningen och så vidare, säger Socialdemokraternas energipolitiska talesperson Ann-Kristine Johansson.
– Med vilken rätt låter vi detta ske?
Nyheternas totalt 28 sidor långa reportageserie under 2010 om uranets väg från gruvbrytning i avlägsna länder till elproduktion i Oskarshamns kärnkraftverk väcker reaktioner. Lokalt, nationellt och internationellt. Även bland politikerna. I ett försök att förstå hur har vi bett om svar på några frågor från de svenska riksdagspartiernas energipolitiska talespersoner, plus från kommunalråd och oppositionsråd i Oskarshamn. När det gäller Centerpartiet, som vi inte kan hitta någon energipolitisk talesperson för, skickar vi frågorna till partikansliet med en tilläggsundran om det är partiledaren Maud Olofsson vi ska vända oss till. Efter några veckor kommer ett svar. Från Erik A Eriksson, ledamot i riksdagens näringsutskott.
– Jag tycker att Nyheternas artikelserie om uranets ursprung tydligt visar de brister som finns förknippade med uranets alla steg från att det bryts till att det fungerar som kärnbränsle, svarar han.
– I den allmänna debatten tenderar bara risken för en reaktorolycka att uppmärksammas, vilket är fel.
Förra sommaren var Erik A Eriksson en av de centerpartister som såg till att alliansen med minsta möjliga marginal fick igenom att från och med i år slopa förbudet mot nya reaktorer i Sverige, och i samma veva utlova en satsning på förnyelsebar el. Samtidigt är Erik A Eriksson en av politikerna som nu reagerar kraftigast efter Nyheternas serie om kärnkraftens ursprung:
– Precis som sägs i en av artiklarna kan vi inte bara tänka på oss själva utan vi måste även tänka på våra framtida generationer.
– De kostnader vi riskerar att lämna över till våra barn och barnbarn står inte i proportion till den nytta kärnkraften tillför och de alternativ som står till hands. Därför vill vi att svensk energiförsörjning ska vara förnybar år 2050, förklarar Erik A Eriksson.
Nå klimatmål
Tillsammans med Folkpartiets taleskvinna Eva Flyborg, Moderaternas Cecilie Tenfjord-Toftby och Kristdemokraternas Mikael Oscarsson är Oskarshamns oppositionsråd Lars Blomberg (M) den som starkast pratar för en fortsatt och utökad satsning på kärnkraft.
– Kärnkraften är en grundpelare för den svenska elförsörjningen med nära hälften av dagens elproduktion. Under överskådlig tid är den viktig för Sverige. Den ger långsiktigt goda förutsättningar för industri och företag som är beroende av el för sin överlevnad. Kärnkraften är dessutom klimatvänlig och bidrar starkt till att vi i Sverige har stora chanser att nå våra klimatmål, förklarar oppositionsrådet Lars Blomberg.
Oskarshamns Socialdemokratiska kommunalråd Peter Wretlund uttrycker sig på nästan samma sätt:
– Skall vi vara ett land som på olika sätt skall utvecklas och ligga i framkant, så måste vi ha en stabil och trygg energi. Det kan uppnås på olika sätt, men i dagsläget medger detta inte en avveckling av kärnkraften. Min uppfattning är att vi skall ersätta de gamla verken med nya.
På riksnivå har Peter Wretlunds parti en annan syn. Åtminstone att döma av svaren från Ann-Kristine Johansson, näringsutskottet. Hon har tagit starka intryck efter Nyheternas artikelserie:
– Med vilken rätt låter vi detta ske? Lokalsamhällen som inte har tillräckligt med pengar för att göra tester, lokalsamhällen som trodde på företaget och deras löften. Och nu är marken, luften förstörd för kanske all framtid.
– Vi borde åka dit och se med egna ögon hur uranbrytning påverkar!
– Och i framtiden bör vi bryta vårt eget uran, om vi nu ska bygga nya reaktorer, vilket jag inte vill att vi gör, förklarar Ann-Kristine Johansson.
Fredrik Loberg
fredrik.loberg@ostran.se0491-78 41 13





Läs även
Kommentarer
OCH!
Skrivet av: Atomkraft - nej tack den 22 februari 2011 09:31
Till OCH
Skrivet av: KA den 22 februari 2011 15:00
KA
Skrivet av: OCH den 22 februari 2011 20:15
Till OCH
Skrivet av: KA den 25 februari 2011 14:30