Capella rätt i tiden

Den 1 augusti blev Agneta Bolin Bjerkman rektor för Capellagården, efter att under en period varit tillförordnad rektor på halvtid och samtidigt undervisat i textil. Hon har varit anställd på skolan i snart 20 år.

- Min starka sida är det pedagogiska och konstnärliga, att göra något åt utbildningarna. Tidigare rektorer har ägnat sig mycket åt byggande.

Ett sätt att utveckla undervisningen är den föreläsningsserie som skolan dragit igång i höst i samarbete med Kalmar konstmuseum, där frågor kring konsthantverket problematiseras.

Över 90 åhörare kom på den första föreläsningen, elever från Capellagården och studenter på designhögskolan men också konsthantverkare  och andra intresserade. 

- Föreläsningsserien är sprungen ur diskussionerna vi lärare har om vår utbildning, var står den, vad kan vi bidra med, hur ska vi kunna stå i framkanten?

Framåtsyftande

Agneta har tagit över efter en turbulent tid för Capellagården, med flera byten på rektorsstolen, och byte av styrelsen.

- Vi har alltid haft en tuff ekonomi. Vi har 36 byggnader som ska underhållas, de är ateljéer och elevbostäder. Mangårdsbyggnaden är från 1700-talet.

Det finns andra orosmoln än ekonomin. Det pågår en översyn av de fristående utbildningarnas framtid, yrkeshögskoleutredningen skickades ut på remiss i våras. Där har Capellagården placerats in i facket "kulturbevarande utbildningar", tillsammans med Handarbetets Vänner och Sätergläntan, som är Hemslöjdens skola.

- Vi anser inte att vi är bevarande, snarare framåtsyftande. Men det är svårt att få in Capellagården i en definition. Skolan kallas för en kompletterande fristående skola av Skolverket.

Capellagården är en relativt liten skola, 62 elever uppdelade på fyra olika fack: trä, textil, keramik och trädgård.

Det är en skola med internationell prägel, i år finns tio elever från Japan, och en vardera från Brasilien, USA, Danmark och Norge samt två från Thailand. Skolan är kanske mer berömd i Japan än i Mörbylånga.

Stannar i Sverige 

- Många av de utländska eleverna stannar kvar i Sverige och blir formgivare här. Det är befruktande att ta del av andras kulturer. Och det är tyvärr inte så känt att vi är så uppmärksammade ute i världen.

De som går trä kan göra gesällprov, och skaffar sig en yrkesutbildning. Textilarna och keramikerna går ofta vidare till andra utbildningar.

Eleverna söker in via betyg, arbetsprover och motivering, och man måste  ha gymnasiekompetens. Däremot behöver man inte ha specifik förkunskap.

Behaglig balans

Söktrycket har minskat, i takt med att det blivit större konkurrens. Idag finns fler designutbildningar i landet. 

- Men vi har hittills inte haft några problem att fylla platserna, till trä fanns det tre sökande per plats.

Agneta beskriver Capellagårdens pedagogik som "hands on".

- Man lär genom att göra. Det är små klasser, alla ses som individer. Ingen korvstoppning. Det finns en behaglig balans mellan det hantverksmässigt välgjorda och det konstnärliga tillägget.

Skolan startade i slutet av 50-talet, och invigdes "på riktigt" i januari 1960, och 50-årsjubileet ska naturligtvis uppmärksammas.

- Det ska pågå saker under hela året. De tidigare eleverna är våra bästa ambassadörer.

Capella har länge haft en ekologisk profil, nu har man fått officiella papper på det. Det gäller odlingarna, plantorna,maten.

- Det känns väldigt bra.  Plötsligt är vi rätt i tiden!

Capellagården är en turistmagnet. Sommarutställningen brukar dra omkring 20 000 besökare, trädgårdsbutiken har drygt 100 000 besökare.