Startsidan


Detaljrikedomen är stor.

Detaljrikedomen är stor.

En väl bevarad historia

Kinesiskt porslin från 1700-talet ska visas på Kalmar slott

MITT I MÅNADEN 

Ett stycke Kinesisk historia. En väl bevarad servis med hundratals delar finns i länsmuseets ägor. Och det var en Krusenstierna som på 1700-talet tog hem den till Sverige.


Av Karl Olsson

Tänk om han vetat, sjökaptenen Mauritz Salomon von Krusenstierna, att den servis han plockade hem från en av sina många resor till Kina, skulle hamna för allmän beskådan i just Kalmar, mer än 200 år senare.

På Krusenstiernska Gården, inte långt från Kalmar Slott, visas delar av denna servis permanent. Men själve Mauritz Salomon har egentligen ingen anknytning till gården, mer än att det var hans barnbarn, Hermina von Krusenstierna, som köpte gården 1874, långt efter farfar Mauritz Salomons död.

Kinesiskt porslin plockades hem i mängder från Kina under 1700-talet genom Ostindiska Companiet. I Europa hade man i början av 1700-talet knappast någon kunskap i porslinstillverkning. Det var en väl bevarad asiatisk hemlighet.

20 miljoner

Man räknar med uppåt 20 miljoner föremål skeppades hem. Allt från tallrikar till tekoppar, kaffekoppar, punchkoppar och tvättkannor. Det mesta såldes vidare i Europa. Det var inte bara de mest förmögna som hade råd med porslinet. Även medelklassen, eller åtminstone övre medelklassen, kunde nog kosta på sig en servis, säger Birigit Körge som är antikvarie på länsmuseet när hon berättar om just den Krusenstiernska servisen. Denna bestod ursprungligen av hela 1 000 delar. En fjärdedel finns idag samlad i länsmuseets ägor. Ett hundratal delar visas ständigt på Krusenstiernska gården. Resten finns på länsmuseet och visas sällan.

- Det som är unikt med denna servis är att man vet historien bakom, säger Birigt Körge och håller upp en terrin, komplett med fat.

En favorit

- Den här är nog lite av min favorit. Eller de här ingefärskrukorna. Man exporterade syltad ingefära. Det var lite av dåtidens konservburkar, och sen kanske man sparade kärlet. De kallas också för potpurrikrukor, för man hade just potpurri i dem efteråt.

Det var genom det kinesiska porslinet som sedan att dricka te kom till Sverige.

Porslinet som skeppades till Europa var oftast tillverkat just för den europeiska marknaden. Det finaste porslinet stannade i Kina och gick till kejsarhovet och överklassen.

Mauritz Salomon von Krusenstierna tog hem servisen förmodligen någon gång på 1780-talet. Under 20 år, mellan 1764 och 1784 seglade han på Kina i companiets tjänst. Vid sidan om gjorde han karriär i det militära. Han tog officersexamen och blev så småningom kapten, major överstelöjtnant och överste. De första resorna i companiets tjänst gjorde han som styrman och senare som kapten. Mauritz Salomon blev ganska rik på sina resor.

Efter 20 år hade han sparat ihop tillräckligt för att köpa sig själv gården Tunarp i Östergötland. Med dagens mått mätt var han miljonär vid sin död.

Mauritz Salomons son Carl Mauritz, som var major och bland annat deltog i tyska kriget, köpte på äldre dagar Britthelliska trädgården i nuvarande stadsparken. Dottern Hermina ärvde trädgården men sålde den i samband med att stadsparken skulle anläggas och köpte sedan just Krusenstiernska gården som idag har samma namn. Hulda Nydell, vän till Hermina ärvde sedan gården och hon testamenterade den slutligen till Kalmar stad.

* Mellan den 13 juni och 5 oktober pågår utställningen Kejsarens Kina på Kalmar Slott. Krusenstiernska porslinssamlingen är en del av utställningen tillsammans med bland annat brons- och keramikföremål där de äldsta är 3 000 år gamla.

Krönika

Karl Olsson

MITT I MÅNADEN 

Hösten är här. Låt det regna, blåsa, hagla och snöa. Ska ändå dra en filt över mig och sätta på en platta.

 

Bild
Bild

Skördedags på Öland

Jonas Nilsson i Eriksöre är en av landets största pumpaodlare

MITT I MÅNADEN 

Rocket, Racer, Baby Bear, Bishops head och spräcklig svan. Det är namn på pumpor. Hos Jonas Nilsson i Eriksöre finns 50 olika sorter. Men så är han också en av landets största odlare.

Bild

Inspireras av omgivningen

Den gamla föräldragården blev både bostad och ateljé för konstnären Bodil Magnusson

MITT I MÅNADEN 

Sena kvällar när solen sakta sjunkit ner över det öländska alvaret. Då arbetar konstnären Bodil Magnusson i sin ateljé intill gravfältet söder om Segerstad.

- Man får inte vara mörkrädd när man bor så här, säger hon.

Glada miner. Hittills har det varit strykande åtgång på getosten som Kjell och Annika Ewe producerar på det egna lilla mejeriet i Hagelstad på Öland.  Foto: Karl Olsson

Yster stämning på gårdsmejeriet

I Hagelstad på Öland blev drömmen för Kjell och Annika verklighet

MITT I MÅNADEN 

Annika och Kjell Ewe förverkligade en dröm. De 60 getterna på gården förser dagligen det lilla gårdsmejeriet med mjölk. Det är getost som är specialitén.

I över 30 år har paret Christer och Gunilla Strandå odlat ekologiskt i Triberga på sydöstra Öland. Sand och gräsklipp fungerar bra i tomatlandet.

Här är konstgödning lika med svordom

Christer och Gunilla Strandå i Triberga har odlat ekologiskt i över 30 år

MITT I MÅNADEN 

I Triberga, på sydöstra Öland har Christer och Gunilla Strandå odlat ekologiskt i över 30 år.

Här smakar tomaterna tomat, ogräs kan vara en delikatess och konstgödning är lika med svordom.

Bild

Öland ska få nytt handelscentrum för ekologiska produkter

MITT I MÅNADEN 

I Färjestaden på Öland ska man bygga ett stort handels- och logistikcentrum för ekologisk och närproducerad mat. Mitt i Månaden tog ett snack med Micke Almqvist som är drivande i projektet.

I Sverige finns det fortfarande för få producenter av ekologiska livsmedel, menar Gösta Skolund, som är projektledare för EkoÖland. Arkivfoto: Eric Arenius

Vill att Öland hakar på ekotrenden

Gösta Skoglund, projektledare för EkoÖland, jobbar för att få fart på den ekologiska odlingen

MITT I MÅNADEN 

Ekotrenden är här för att stanna. Och suget efter ekologiska livsmedel ökar. Men i Sverige är vi fortfarande för få producenter. Det vill Gösta Skoglund ändra på.

Bönor odlas flitigt i Majas land. Och här är det sparrisärt. - Jag förväller dem och käkar med smör.  Foto: Karl Olsson

Mat på klimatvänligare sätt

Maja Söderberg har skrivit en annorlunda kokbok

MITT I MÅNADEN 

- Vi borde längta lite mer.

Det säger Maja Söderberg som skrivit kokboken Majas Klimatmat. Med längta menar hon att äta säsongens mat.

Världens enda kvinnliga kocklag, Teresa Lundblad, Ann-Sofie Jansson, Kajsa Nilsson, Emmely Samuelsson, Ann-Sofie Nilsson, Anna Persson och Sara Nyström.Foto: Lasse Martinell

Radar upp framgångar i köket

Sverige har världens enda kvinnliga kocklag

MITT I MÅNADEN 

I skymundan av Svenska Kocklandslaget och Årets Kock, står Sveriges och världens enda kvinnliga kocklag. De har erövrat två silvermedaljer i OS och laddar nu för ett guld i OS i Tyskland.

Vad skulle höstens fester vara utan västerbottenost i olika former, ger gastronomiska upplevelser speciella för vårt land.

Osten som gjort succé i 135 år

Tillverkas bara i Burträsk med hemligt recept

MITT I MÅNADEN 

Den är numera standardingrediens på buffébordet, stark symbol för svensk mattradition och en delikatess, som gjort succé till och med i Sydafrika. Vi talar om Västerbottensost, som med hemligt recept tillverkas bara i Burträsk.


Kontaktinformation

 

Ansvarig utgivare: Ulf Carlsson

Webbansvarig: Hans Hedenmalm

Telefon: 0491-78 41 00
Besöksadress: Östra torgatan 11, 572 31 Oskarshamn
Postadress: Box 4, 572 21 Oskarshamn

Vid utebliven tidning

 

Prenumerera på RSS-flöden från nyheterna.net

Bild