Hampa - en genial planta för isolering

Vi kliver in genom altandörrarna till KalmarSundhus första visningshus i Mönsterås. Vid första anblick, en helt vanlig villa. Det stora rummet öppnar upp sig med ryggåstaket. Idag ett organiserat byggkaos. I mitten av april ska det stå helt färdigt.

Innan har vi fått oss en lektion i vad som utmärker huset. Men det syns inte utanpå. Isoleringen inne i väggarna till exempel. Tillverkad av vad Wolfgang Krause kallar den geniala plantan. Hampa alltså.

Vad som är det finurliga med hampan är att den är ett naturmaterial.

Då den isolerar bra på vintern fungerar den också bra på sommaren för att stänga ute värmen.

- Hampa binder koldioxid. Jämfört med mineralull, som släpper ut koldioxid genom att man bränner granit, förbrukar hampan 90 procent mindre primärenergi vid tillverkningen, säger Wolfgang Krause.

Hampa är ett naturmaterial och avger inga allergiframkallande småpartiklar, fortsätter han.

Att isolera med hampa har man gjort i många år. Systemet är beprövat och isoleringen certifierad.

Visserligen är den lite dyrare, men Wolfgang Krause menar att husen för den skull inte behöver blir dyrare. Trenden för hampa är sjunkande priser när efterfrågan ökar.

Wolgang Krause ser också möjligheter att odla hampa lokalt och tillverka isolering. Idag importerar man från ett tyskt företag.

I och med transporterna mister man lite av effekten med hampan som koldioxidneutral produkt, men man ska ju också börja någonstans menar han.

Hampaodling förbjöds i Sverige 1972 och var förbjudet i nästan 30 år.

Fortfarande måste man dock anmäla odling av industrihampa hos länsstyrelsen. Wolfgang Krause menar att förbudet hämmat en industriell användning av hampan. Historiskt sett har man använt hampa till allt möjligt. Johann Gutenberg tryckte den första bibeln på hampapapper. Levi Strauss usprungsjeans var gjorda av just hampa.

När hampan används som isolering plastas den inte in vilket gör att konstruktionen andas. Materialet är också fuktreglerande och uppfyller brandkraven, berättar produktionsledaren Anders Jonsson, medan byggarbetarna jobbar runt omkring för att få huset färdigt.

Längs ena kortsidan tornar en putsad fondvägg upp sig. Putsen är av lera och därunder döljer sig klimatskivor av lera. En annan sak som utmärker KalmarSundhus nisch. Man har helt enkelt i vissa rum valt lera som innervägg istället för gipsskivor. I detta fallet med struktur på ytan, men det går också få den slät som en gipsvägg, förklarar Anders Jonsson.

- Lera har man använt i tusentals år, säger Wolfgang Krause.

- Det är fuktighetsreglerande och håller rummets luftfuktighet på en konstant nivå.

Precis som med hampan blir det lite dyrare med lera jämfört med traditionella metoder.

- Men man gör ju också mycket för att förbättra sitt inomhusklimat, säger Wolfgang Krause.

Ett tredje miljöval är tak av gräs. Även här handlar det om minskade koldioxidutsläpp i tankarna. I schweiziska Basel är det till exempel grästak som gäller vi nybyggnation av nya villor. Det är det lag på.

- Varför välja bränt tegel när man kan använda växter, menar Wolfgang Krause, som själv ska lägga grästak på sitt eget hus i vår.

- Man ska ju leva som man lär, säger han.