Kopplar av med sparris

Man kan kalla det ett vattenhål. Anders Wetterholm gillar ombyte och kontraster. På vardagarna är han fullt sysselsatt med sin forskning vid Karolinska i Stockholm.

- Det handlar om astma- och inflammationsforskning. Vi hade faktiskt inne en ar tikel i Nature tidigare i år. Det handlade om att vi lyckats strukturbestämma ett enzym som gör en astmaframkallande substans. Det är det andra eller tredje enzymet av den här sorten man lyckats bestämma strukturen på. Nu hoppas man kunna skräddarsy ett läkemedel som blockerar enzymet nu när man vet hur det fungerar, säger Anders Wetterholm där vi står uppe på sädesmagasinet som så småningom ska inredas till bostad och kontor. Så långt från forskning och enzymer man kan komma.

- Här kan man sitta och skriva rapporter, säger Anders Wetterholm och blickar ut över det stora rummet.

Slog till på direkten

Året var 1980 då han lämnade Oskarshamn till förmån för läkarstudier i Stockholm. Trots avslutad läkarutbildning har han aldrig utövat yrket. Det blev forskning i medicinsk kemi istället. 2001 köpte han lantstället i Ranstad, inte långt från Löttorp på norra Öland. En kontrast till enrummaren uppe i Stockholm. Hit ner åker han så ofta han får chansen. Tar bussen från Stockholm. Så gott som varje helg. Lite mer sällan på vintern.

- Våra föräldrars sommarställe ligger en liten bit härifrån, på östra sidan. Och när det här stället dök upp så slog jag till, säger Anders Wetterholm.

- Här märker man aldrig av turistsäsongen. Det är lugnt och skönt året runt.

Gården består av ett äldre boningshus från 1800-tal samt en ladugård och ekonomibyggnad uppförd på 50-talet.

Ekonomibyggnaden som en gång fungerade som sädesmagasin håller Anders Wetterholm på att renovera. På gavlarna har Anders Wetterholm satt cederträ upp mot nocken.

- Det kommer gråna med tiden. Men det är helt underhållsfritt och vackert. Man ska använda rostfri spik. Det är viktigt. Men sen håller det i många, många år, säger han.

Snön ligger fortfarande kvar på åkrarna och än kan man knappast skönja någon sparris.

- Skördesäsongen är i maj. I år kommer jag ta tjänstledigt en månad för att jobba med skörden. Det är jobb lite varje dag, säger Anders Wetterholm.

Sparrisintresset grodde egentligen för länge sedan.

- Jag var i Frankrike med farsan en tidig vår när de skördade. När jag skaffade stället här på Öland sa jag, sparris, det måste jag pröva att odla.

I år blir andra säsongen. 6 000 plantor på ett halvt hektar ska ge ett tons skörd. Anders Wetterholm odlar grön sparris. Egentligen är det samma som vit sparris. För att få vit sparris kupar man upp jorden runt plantan så inget ljus tränger fram. Mer jobb naturligtvis. Och så odlar han violett sparris.

- Den är oerhört dekorativ att ha rå i sallader. Det är en speciell sort från Nya Zeeland. Men när man kokar den blir den grön.

När skörden är över efter midsommar låter man plantorna växa upp och blomma ut innan man skär ner dem. Sparrisen är helt enkelt de första skotten som kommer upp ur jorden. Det är dem man vill åt.

Köpte frön

- De flesta kloka köper ett-årsplantor och planterar. Sen kan man skörda på dem år efter år i mellan tio och 20 år, säger Anders Wetterholm.

- Men jag, jag köpte frön istället som jag hade i barnkammare innan jag grävde upp dem och flyttade hit till åkern. Mycket jobb, men å andra sidan blev investeringskostnaden inte så hög.

Hur äter du din sparris helst?

- Det godaste är att äta de råa direkt. Men annars är det fint att koka de lite och äta med flingsalt och smör. Ju färskare, destokortare koktid.