Pengar ska inte avgöra

Vår tidning kunde berätta igår om den akuta platsbristen nu under sommaren inom stora delar av Kalmar läns psykvård.

Exempelvis på länssjukhuset i Kalmar var 50 patienter inlagda i tisdags, trots att det bara finns 35 platser att tillgå.

- Det gör att vi tvingas skicka vissa på permission. Det känns inte alls bra, sa Maj-Britt Martinsson, verksamhetschef på psykiatriska kliniken på länssjukhuset.

John De Bie är sedan tio år tillbaka ordförande för Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH i Kalmar län. Han tycker att resursbristen för länets psykvård är en stor skandal.

- Det måste vara en medicinsk bedömning som avgör om en människa ska få en vårdplats eller inte! Det ska inte vara vad landstingspolitikerna har råd till som avgör, säger John De Bie.

Kan skada sig

Att människor som bevisligen bör få vård inte får detta kan får ödesdigra följder, menar han.

- Det här kan leda till mänskliga katastrofer, i värsta fall att den enskilde skadar sig själv eller andra, att människor i familjen eller närmiljön bränns ut och att det som byggts upp raseras, säger John De Bie.

- Så här får det inte gå till!

Patientföreningen Riksförbundet för social och mental hälsa i Kalmar län kämpar för att landstinget ska inrätta en slags mellanvård.

- Det behövs någonting mellan slutenvården och de som bor hemma, en mellanvård med mer fria ytor och miljöer som är anpassade för att vistas i länge. Vi är övertygade om att det skulle avlasta slutenvården. Det har ju funnits en sådan mellanvård tidigare i Kalmar län och finns idag på andra håll i landet, säger John De Bie.

Jaga kostnader

Landstingspolitikerna har hittills sagt nej till att satsa på en mellanvårdsvariant inom psykvården.

- Vi har tagit upp det här många gånger, inte minst genom brukarrådet, där även anhörigföreningar finns med.

- Istället planeras en ny slutenvårdsklinik för 90 miljoner kronor. Vi menar att de pengarna kunde användas bättre på annat sätt, med fler platser och bättre personalresurser till exempel, säger John De Bie.

- Idag måste även psykvården jaga kostnader och då blir det så här. Det är politikerna som gör en budget och sedan får ju de anställda rätta sig efter de resurser de har.

Vem ska betala?

Ett annat problem i sammanhanget är den ständigt pågående striden mellan kommunerna och landstinget, menar John De Bie från RSMH.

- När psykvården skriver ut en person gäller det att först hitta ett boende i kommunen, och där är det en ständig kamp mellan kommunerna och landstinget om kostnaderna.

- Individen får stå emellan och det är fel. För vår del skiter vi ju i vem som betalar, säger John De Bie som tycker att ädelreformen med olika huvudmän borde rivas upp en gång för alla.

- Det bästa vore ju om varje individ hade en penningpåse med sig, att den förebyggande vården kom ur samma kassa som slutenvården, menar han.

"Mental hälsa"

Det är oacceptabelt att människor i behov av psykisk vård inte får det, säger John De Bie från Riksförbundet för social och mental hälsa. FOTO: Anna Börje