Svårare utreda brotten

Att pendla till Kalmar som brottsutredare är numera en del av arbetet. Och det är tydligt att centraliseringen av rättsväsendet har fått stora konsekvenser för polismyndigheten i mellersta och norra länet. Polisen är en av de aktörer som drabbas mest av att häktet, vakthavande befäl, domstol och åklagarmyndighet centrerats till Kalmar. Omorganisationen försvarades av domstolen och åklagarmyndigheten som en nödvändighet för säkerheten i rättssamhället. I gårdagens tidning fick åklagarmyndigheten och domstolen ge sin bild. I dag tar vi upp saken från polisens sida.

Resor stjäl tid

Resan började 1996 med att åklagarna försvann från orterna. 1997 plockades de vakthavande befälen bort från de lokala polisdistrikten. "Spindeln i nätet" skulle nu driva de operativa insatserna från centralt håll. I samma veva försvann tingsrätterna. För Oskarshamns och Hultsfreds polisdistrikt innebar det att man själva skulle bli tvungna att transportera personer som skulle häktas till Kalmar. När de misstänkta sedan skulle utredas var det bara att packa ihop sina dokument och frågor och sätta sig i bilen och köra ner till Kalmar och sköta förhören där. Nu har man arbetet så i över tio år. Hur upplever poliserna situationen och på vilket sätt påverkar det utredningarna?

- Man kan säga så här: en stor del av utredningstiden går åt till att sitta i bilen, säger Anders Hultman på brottsutredningsteamet i Oskarshamn och fortsätter:

- Självklart blir det en extra börda i arbetet. Vi överhopas av arbete och en halv dag går ju åt till att köra till Kalmar och genomföra ett förhör.

Två gånger i veckan

Utredarna i Oskarshamn reser en till två gånger i veckan till Kalmar för att förhöra häktade. Utredningsenheten och utryckningsteamet turas även om med att transportera anhållna till häktet.

Samma visa är det i Hultsfred. De blir dock något förvånade när man ringer för där har man rest till både Kalmar och Oskarshamn för att förhöra misstänkta sedan mitten på 80-talet.

- Resa är en del av jobbet för alla som inte jobbar i Kalmar, säger Gillis Gustavsson, teamchef i Hultsfred.

Vi har pratat med ett flertal kriminalutredare och teamchefer från alla berörda distrikt. Många uttrycker sig starkt över att centraliseringen ser ut att öka ytterligare.

Kostar mycket

- Man vill ju inte ens tänka på vad resorna kostar skattebetalarna, säger flera av dem.

- Man undrar ju också hur många brott som skulle kunna ha utretts snabbare och hur många utredningar som har lagts ner för att vi inte har hunnit, säger en annan person.

Kostnader för resorna i det här fallet går dock inte att redovisa med säkerhet. Enligt polisens ekonomiavdelning budgeteras resorna inom den centrala budgeten för polisens fordon med utryckningsbilarna inräknade.

Den andra aspekten som försvårar arbetet är att åklagarna inte längre är verksamma ute i länet. Kontakterna mellan polis och åklagarna, som oftast fungerar som arbetsledare i brottsutredningar, sköts via mail och telefon. Så har poliserna i Oskarshamn arbetat sedan 1996, poliserna i Hultsfred ännu längre, och sedan ett år tillbaka har man arbetet så i Västervik.

Ställer till problem

- Alla poliser är nog överens om att det ställer till problem när man utreder brott, säger chefen för Närpolisen Nord, Clas Werme med kontor i Västervik.

Innan sammanslagningen i Kalmar fanns åklagarna i Västerviks och Oskarshamns polishus. De hade ett nära samarbete med poliserna och kunde på ett praktiskt sätt "filtrera" fallen, som det heter.

- Åklagaren kunde lägga undan sådant som ansågs vara onödigt för utredningen. Vilket gjorde att man sparade värdefull tid. Nu görs ofta den bedömningen av poliserna då kontakten med åklagarna är avskalad. Det tar mer tid och är frustrerande för utredarna, fortsätter Clas Werme.

Sämre arbetsmiljö

Poliserna är missnöjda. Den samlade bilden bland kollegorna är att man redan från början visste att en centralisering skulle försämra arbetsmiljön, säger Werme.

- Ett utredningsteam har mängder av olika utredningar. Varje fall som går vidare måste ses över av en åklagare. Det säger väl sig självt att det sätter käppar i hjulen att endast ha digital kontakt med sina förundersökningsledare.

I Oskarshamn finns samma problem, även om det inte är lika långt att åka för dem som det är för utredarna i Västervik. Man har helt enkelt fått finna sig i situationen, säger man.