Förfärande underskott

Det blir ännu mera obegripligt när andra landsting som Västra Götaland budgeterar ett positivt resultat på 71 miljoner och redovisar 675 miljoner i överskott i sin budgetprognos för 2008. Landstinget i Kalmar län tillhör dem som kan få godkänt med ett plus på 96 miljoner. Både Blekinge och Kronoberg har stora negativa avvikelser.

Det är för normala människor fullständigt obegripligt att underskott fått skena iväg som skett på flera håll. Det är ett utomordentligt nonchalant hanterande av andras pengar. Det är skattebetalarna som i slutändan får stå för notan för den här lättsinniga miljonrullningen. Förtroendet får våra landstingspolitiker får sig ytterligare en knäck och intrycket förstärks att de inte är mogna sin uppgift.

Det är en rimlig fråga varför de inte har ingripit i tid. Bara för att det inte handlar om egna pengar kan man inte bara låta miljonerna fortsätta rulla. Är det fråga om en oförmåga att ta obekväma och impopulära beslut är de definitivt folk satta på fel plats. Det måste gå att ifrågasätta exempelvis allt för många dyra jourlinjer på alldeles för små sjukhus.

Vad vi medborgarehar rätt att kräva av dem som fått vårt förtroende att förvalta skattepengarna är att det finns en tillräckligt hög beredskap för resoluta ingripanden om det börjar gå åt fel håll.

Visserligen har sjukvården den starkaste prioriteten hos människorna av alla uppgifter som ska lösas skattevägen, men det är en illusion att tro att vi särskilt länge kan bevara en sjukvårdsapparat som vi inte kan betala för.

Det som är direkt förvånande är de rapporter som kommer att det är så stora skillnader mellan de olika landstingens vårdkostnader. Borde det inte med alla byråkratiska överbyggnader inom vårdbranschen finnas en större enhetlighet i kostnadsjakten?

Politiker kommer naturligtvisatt leverera massor av förklaringar till att man hamnat i den här rätt pinsamt amatörmässiga situationen. Det finns nämligen ingenting som alla makthavare är bättre på än att förklara bort misstag.

Mindre negativa avvikelser som beror på starkt ökade läkemedelskostnader som ingen har kunnat förutse kan man acceptera. Det gäller också en högre inflation och dyrare löneavtal än man räknat med.

Däremot ska landstingen nog inte skylla på att statsbidragen inte skrivits upp. Några löften i den vägen har inte högerregeringen utfärdat.

Det ser inte bättre ut de närmaste åren för landstingens ekonomi. 2007 gick landstingen med fyra miljarder i överskott. I år beräknas det sjunka till 1,3 miljarder, vilket är en nedgång med två tredjedelar. Alla bedömare räknar med att det ska fortsätta att bli ännu sämre utfall nästa år. Det verkar dessutom vara i överkant att tro att det blir en ökning av skatteunderlaget med 3,5 respektive 3,9 procent de två närmaste åren som SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, tror.

För de finansiellt värst utsatta landstingen finns inga kortsiktiga alternativ till att säga upp personal och införa anställningsstopp.