Mp säger ja till EU

Pragmatikernas seger över de gröna fundisarna. Så kan miljöpartiets helomvändning när det gäller EU lätt slentrianmässigt beskrivas. Det gamla orealistiska kravet om utträde ur unionen går i graven 14 år efter den svenska folkomröstningen. Och samtidigt säger man i praktiken ja till inträde - i en s-märkt regering.

När språkrören Maria Wetterstrand och Peter Eriksson i våras drev fram att miljöpartiets gamla krav skulle underställas en medlemsomröstning var det ett högt spel. Ett spel som til syvende og sidst inte handlade om EU utan om att sopa undan ett avgörande hinder för att hamna i regeringsställning efter valet 2010. Det var de maktsträvande språkrörens chansning för att kvalificera sig till de åtråvärda statsrådstaburetterna.

På måndagen visade det sig att den gick hem, men kanske inte med så betryggande majoritet som de säkert önskat sig. 55 procent av de röstande sa ja till att stryka utträdeskravet, 44 procent ville ha det kvar.

Det formella beslutet vid den extra partikongressen om två veckor blir nu en ren expeditionsaffär som enbart kommer att konfirmera medlemmarnas ställningstagande.

Med medlemsomröstningen i ryggen kan miljöpartiets ledning fortsätta bygga på den koalition med socialdemokraterna den eftersträvar.

Men samtidigt framträderen rejäl spricka inom de gröna. Flera ledande i miljöpartiet, som Ulf Holm, gruppledare i riksdagen, Max Andersson, ersättare i EU-nämnden, Carl Schlyter, EU-parlamentariker, har varit de som dragit den interna kampanjen för att partiet skulle stå fast vid sitt gamla krav. Och ingen av dem kan med bästa vilja i världen betraktas som tokgröna fundamentalister.

Deras huvudsakliga argument har varit enkelt, att utträdeskravet är den enda garantin för en verklig EU-kritik. Samtidigt har de underkänt språkrörens påstående att det är just för miljö- och klimatfrågorna som EU är en viktig arena.

Miljöpartiet kan mycket väl hamna i en långdragen efterdebatt på de många gånger helt oförutsägbara gröna kongresserna.

Om miljöpartiets medlemmari sin omröstning måhända gjorde sitt parti mer regeringsfähigt kan priset bli högt. Redan i nästa års val till EU-parlamentet kan backlashen komma.

Vänsterpartiet kan hädanefter slå sig för bröstet som det enda svenska riksdagspartiet som står fast vid sitt krav på utträde - även om det i grunden är verklighetsfrämmande.

I det bitska tonläge som numera råder mellan v och mp kommer Lars Ohly & Co säkert att göra sitt bästa för att angripa miljöpartiet från vänster och ifrågasätta de grönas trovärdighet som EU-kritiker. Junilistan kan se lite ljusare på framtiden i EU-parlamentet efter miljöpartiets helomvändning. En del av de borgerliga EU-kritiska väljarna som lagt sin röst på mp lär söka sig dit.

Men också socialdemokratiska väljare som i brist på tydliga EU-kritiker på det egna partiets valsedel röstat på de gröna kan nu komma att vända tillbaka och istället sätta ett kryss framför EU-kritikern Marita Ulvskogs namn.

För Maria Wetterstrand och Peter Eriksson har ändamålet helgat medlen. EU-frågan är neutraliserad. Miljöpartiet rättar in sig i ledet och den första att gratulera är inte oväntat Mona Sahlin.