Det har varit en tung vinter och vår på arbetsmarknaden i Nybro. Först varslade Kährs. I förra veckan kom sedan beskedet att samtliga 185 får gå från Bräntorp. Foto: Niklas Martinsson
OPINION
Vintern och våren har varit tung i Nybro. I januari sade Kährs först upp avtalet med bemanningsföretaget Lernia och 45 fick lämna företaget. Månaden därpå varslades 95 av de egna anställda, varav de första lämnar företaget den här veckan.
I förra veckan kom sedan de definitiva dråpslaget. Swedwood-koncernen som ingår i Ikea-sfären vill göra sig av med Bräntorp, antingen genom försäljning eller nedläggning. Samtliga 185 varslas om uppsägning.
Verkställs varslen innebär det att den öppna arbetslösheten i Nybro i ett slag kan komma att fördubblas. Till industrivarslen ska läggas att också kommunen drar ner på sin verksamhet inom det sociala området.
Varslen i Nybro är ett av flera symptom på avmattningen i konjunkturen. Både inom tillverkningsindustrin och byggsektorn slås bromsarna till.
På tisdag presenterar Arbetsförmedlingen sin statistik för april månad. Redan står det klart att antalet varsel kommer att ligga på en betydligt högre nivå än vid samma tid förra året. De 300 som Ericsson varslat i Kumla och Östersund och de 400 Flextronics varslat i Östersund har redan överträffat siffran från 2007.
Sedan valsegern 2006har regeringen Reinfeldt surfat fram på den starkaste högkonjunkturen på decennier. Den öppna arbetslösheten låg exempelvis i mars på 3,2 procent.
I sin retorik har regeringen försökt få det till att det är dess insatser som skapat jobben. Men det är varken nystartsjobb eller instegsjobb som fått ner arbetslösheten. Inte heller jobbavdrag eller statens generösa bidrag till dem som har råd att betala för sin städning.
Grunden lades av den tidigare socialdemokratiska regeringen. Men när väl proppen gick ur och tillväxtökningen också ledde till fler sysselsättningstillfällen var det en annan regering som slog sig för bröstet.
Nu inför sommaren2008, snart 20 månader efter maktskiftet, kan den borgerliga regeringens jobbpolitik börja utvärderas. Ett exempel är nystartsjobben som kostat 2,7 miljarder - ett fatalt fiasko när två av tre får gå tillbaka till arbetslöshet den dagen arbetsgivaren ska betala full arbetsgivaravgift för dem.
Inför den allt snabbare annalkande konjunkturnedgången står regeringen handfallen. Från-bidrag-till-jobb-politiken är tom retorik den dagen varslen stiger i höjden, då den öppna arbetslösheten tickar upp igen och långtidsarbetslösa än en gång får påskrivet att tåget gick dem förbi också i denna högkonjunktur. Det är inte bidrag som gör människor arbetslösa, det är faktiskt brist på jobb.
Kvar av den borgerliga politiken i en lågkonjunktur är då sänkt a-kassa, hårdare regler och 400 000 som lämnat a-kassan och som om de blir arbetslösa enbart har socialkontoret att vända sig till.
Kvar finns också en annan grupp bidragsberoende, de som regeringen välvilligt lönar med 250 miljoner i skattesubventioner för sin städning.
Så växer klyftorna i det svenska samhället. Det kallas visst jobbpolitik.
OPINION
Förfärande underskott upp till 200-miljonersklassen rapporteras från en del av landstingen. Tio av 21 landsting går med förlust. Hur är det möjligt att man kan missa med 211 miljoner som Sörmlands landsting och 179 miljoner som Dalarnas landsting?
OPINION
Det gick rätt hett till i gästmatsalen i LO:s tornrum med utsikt över Norra Bantorget i måndags då arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin var bjuden på middag.
OPINION
*I onsdags stod Mona Sahlin på scenen tillsammans med de två miljöpartistiska språkrören. Gemensamt eklaterade de sin förlovning och utgav löfte om ett framtida tioårigt äktenskap. Något ménage ā trois där också Lars Ohly skulle ingå var det inte tal om. Dörren var definitivt stängd. Vänsterpartiet hade försuttit sin chans, hette det från Sahlin.