annonsutrymme
annonsutrymme
- Gör ljuset föränderligt, säger Jan Ejhed. Han är ljusdeisgner och vet ur vi bäst kan utnyttja ljuset i våra hem.Foto: Ulrika Bergström
MITT I MÅNADEN
Han är professor i ljus. Men är också arkitekt och inredningsarkitekt. Gästföreläsare på Designhögskolan i Pukeberg, och har ett eget ljuslab på Kungliga Tekniska Högskolan. Mitt i Månaden träffade Jan Ejhed för att prata om hur ljuset påverkar oss och hur vi kan använda det bättre i vår vardag.
- Ha ha, ja då var den dagen spräckt.
Jan Ejhed skrockar till när han får frågan: vad är ljus?
Det finns inget enkelt svar. Och så beror det på om man pratar fysik, design eller vetenskap.
- I designvärlden är ljus en sinnesupplevelse, en förnimmelse. Precis som du känner med handen och luktar med näsan är det ljus vi ser med ögonen. Men i fysiken är ljus en strålning, och den kan man inte se.
Men vi ska prata ljus i designvärlden.
Jan Ejhed har jobbat med ljus i praktiskt taget hela sitt yrkesverksamma liv. Han är inredningsarkitekt från konstfack i botten, och har även en arkitektexamen. Han är ansvarig för Ljuslaboratoriet vid KTH och är ordförande för Professional Lighting Designers? Association - en organisation för världens ljusdesigners.
Titt som tätt åker han ner från hemmet och vardagen i Stockholm för att undervisa i ämnet ljusdesign vid designhögskolan i Pukeberg.
- De som läser här blir inte ljusdesigners, men får en bra grund i ljusdesign för att gå vidare. Tredje året kan man specialisera sig inom till exempel industridesign eller grafisk design. Belysning går också bra.
Utöver undervisning driver Jan Ejhed ett företag där han hjälper olika uppdragsgivare med belysning. Det är allt från Vägverket och sjukvården till biltillverkare och myndigheter.
- På senare år har det handlat mycket om dagsljus. Det kan vara att man river ett hus i centrum och att tomten står obebygd. När man senare ska bebygga så protesterar grannarna eftersom utsikten skyms. Det beskrivs som ett ljusproblem. Då vill man veta hur man kan bygga för att åstadkomma minst påverkan.
Några uppdrag som sticker ut?
- Jag gjorde belysningen på regeringskansliet i samband med att den förra regeringen med Göran Persson skulle tillträda. Jag gjorde bland annat en ny krona till Görans rum. Arkitekturen där är lite Art Nouveau, du vet det lite snirkliga. Ljuskronan är ingen kopia från den tiden, men stildragen är desamma. Och så skulle det vara kompaktlysrör, energitänket. Lite motsatsförhållanden där.
- Jag träffade Göran vid ett senare tillfälle och då frågade jag honom vad han tyckte om kronan. Och ja, han tyckte den var rättså schysst och sa att den var en talk activator. Så uttryckte han sig.
Jobbar du även åt privatpersoner?
Ja, men det är en väldigt liten del. Normala människor tar inte kostnaden för att anlita en ljusdesigner. Sen byggs det ju lyxvillor och det har varit några sådana genom åren. Men ibland verkar namnet på lampan vara viktigare än ljuset. Jag har full respekt för det, men det är inte riktigt min grej. Däremot finns det behov av råd och kunskap.
Vad gör vi för misstag?
- Det vanligaste är att man inte inser ljusets möjligheter. Gör ljuset föränderligt. Man sätter fortfarande upp en lampa i taket och en över matbordet och en lampa i hörnet och sen är det bra. Ta vardagsrummet som exempel. Det använder vi för att titta på tv, sitta i soffan och umgås eller läsa. Med ganska enkla medel kan man förändra så att det passar för varje tillfälle genom att använda fler ljuskällor och inte använda alla på en gång. Släck ner där du inte är. Dimmern är ett fantastiskt redskap. Använder man matbordet, dimma ner andra delar av rummet. Bekymret i dag med dimmern är att det är en sådan kampanj för energisparlamporna och dessa är ju inte dimbara. Det går lite stick i stäv. Jag är den första att hålla med om att göra energibesparingar, där är jag helt lojal, och gillar energisparlamporna, men jag tycker de ska användas till det de är avsedda för.
Jan Ejhed nämner exempelvis i utrymmen där man behöver ett bra allmänljus, i utebelysning och liknande.
- Jag är emot att man generaliserar och säger byt alla lampor, för vi talar om olika ljus.
Andra knep som Jan Ejhed har är att lägga ljus mot väggar, tavlor och bokhyllor.
- Då får man bättre använding av ljuset visuellt. Kör man bara ner det, blir det en liten visuell effekt. Mot en vägg får det större effekt. Sen finns det ju undantag. I en trång hall där ska det ju kunna tändas upp för att man ska hitta. Men när man går in i vardagsrummet kan man släcka ner i hallen igen, eller ha en liten lampett.
Det låter som vi har för få ljuskällor i våra hem?
- Ja, så är det. Taklampan ger ett utslätat ljus. Ofta kan man faktiskt skippa den. Är det någon lampa man ska ifrågasätta så är det den.
Kan man påverka sitt välbefinnande genom ljus?
- Det är klart man kan. Man brukar säga tänd upp på morgonen så vaknar du. Men vi är lite mer komplicerade än så. Jag avskyr att vakna till 5 000 lux utan tycker det är rätt skönt om det är lite mörkt. Ljusterapisnacket är inte fel, men alla är olika. Det finns också en grupp som får depressioner på våren när ljuset kommer tillbaka.
Nu går vi mot vinter. Det kanske är mörkt när vi går till jobbet och mörkt när vi går hem. Hur kan man göra för att få rätt ljus?
- Har man möjlighet att gå ut på lunchen bara för att komma ut i dagsljuset en stund gör det mycket nytta. Även dagsljuset på vintern ger effekt. Man kan få en ordentlig ljusdusch även om man uppfattar det som en mörk vinterdag. Sen finns det ju ljuscaféer och ljusrum. De som tycker att de mår bättre av det, fortsätt med det. För det är ju faktiskt så, vi har ett ljusunderskott på vintern.
Jan Ejhed förklarar att kroppen är komplicerad och den biologiska klockan reagerar inte enbart på ljus utan föda och kroppstemperatur också.
- Det är därför en vanlig dusch får en att vakna till om inte ljuset hjälper.
- Ljuset påverkar helt klart, men om det bara var det som påverkade skulle nog många av oss må väldigt dåligt.
MITT I MÅNADEN
|
Det är dags att ta på sig spenderbyxorna och fynda. Går du i nybilstankar? Nu finns det möjlighet att göra riktigt bra bilaffärer. |
|
MITT I MÅNADEN
Hur är det egentligen? När ska vinterdäcken på och hur är det med mönsterdjup? Mitt i Månaden reder ut begreppen och ger dig tipsen.
MITT I MÅNADEN
Sedan skrotningspremien togs bort håller många gamla bilskrotar på att dö ut.
- Vi får in hälften så många bilar jämfört med förra året, säger Anders Lindström som driver Glasrikets Bildemontering i Nybro.
MITT I MÅNADEN
100 000 bilar har försvunnit. Men ingen vet riktigt vart de tagit vägen. Avskaffandet av skrotpremien har fått oanade konsekvenser och en svart marknad har byggts upp.
MITT I MÅNADEN
Svenska och franska bilar har flest fel. Det visar Motormännens nybilsenkät över 2007 års modeller. Volvo V70 är i botten vad gäller större fel.
MITT I MÅNADEN
Att man inte ska dricka alkohol och köra bil eller använda bilbälte är en självklarhet för de flesta. Men hur är det mer trötthet och bilkörning?
- Det är ett stort problem. Är man riktigt trött så är det lika farligt som alkohol, säger Berndt Sehlstedt, projektledare på Motormännen.
Sveriges NyheterLokala annonser från hela landet
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sök i webbsidan
Edinas regnbågsdramatik
Absolut inte objektiv men jag måste berätta vad jag tycker 
[2009-01-07 20:03]
annonsutrymme