Mat på klimatvänligare sätt

Varför käka isberssallad på vintern när det inte är säsong? Vitkål odlad på friland är både näringsrikare och kan förvaras hela vintern.

Vi träffar Maja Söderberg vid det lilla torpet ett par mil norr om Växjö. Hit flyttade hon med familjen i vintras. Under tiden har hon bland annat jobbat med att författa en kokbok - Majas Klimatmat.

Det är ingen vanlig kokbok. Recepten är indelade efter årstiderna och till varje recept finns en liten förklaring till rättens klimatpåverkan och varför vissa växter är bättre än andra.

- 24 procent av växthusgasutsläppen kommer från mat. Därför känns det här viktigt, säger Maja Söderberg.

Ganska knepigt

Hon är själv utbildad i resursbevarande försörjning och har också hunnit med att jobba lite som lantbrukare. Hon håller föredrag och kurser med fokus på klimat och mat. Men någon kock är hon inte.

- Men jag brukar framhålla det som en fördel. I boken är det ganska enkla recept. Vardagsmat helt enkelt.

I grund och botten handlar klimatmat om att tänka till. Med några enkla steg har man kommit en bra bit på vägen, menar Maja Söderberg.

- Ekologiskt och närproducerat är grundtanken. Men det är klart man ska få dricka kaffe även om inte det är närproducerat och då vill jag framhålla rättvisemärkta produkter. Och så ska man följa säsong.

Fyra saker att ha i åtanke alltså när man går till affären för att handla mat. Men det är inte alltid så enkelt. Ta tomater till exempel. Ofta drivs svenska tomater upp i oljeuppvärmda växthus. Då kan det till och med vara mer klimatsmart att köpa spanska.

En utmaning

I en tid då klimatfrågan är i mer fokus än någonsin och där regeringen satt som mål att 25 procent av livsmedelsinköpen i offentlig sektor ska vara ekologiska år 2010 ser Maja Söderberg ett ökat intresse och en medvetenhet kring att tänka på vad man äter. Och så tyckte hon att det saknades en kokbok för ändamålet.

- Jag gillar råvaror, men det är ju tråkigt om man inte kan göra något av dem. Samtidigt ville jag lära mig att laga mer mat. Det som inte finns får man göra själv, säger hon.

Många recept ligger under vintern.

- Det är en större utmaning under den årstiden, säger Maja Söderberg.

Och i boken finns bara ett recept med nötkött. Det är kåldolmar.

- Vi äter ganska lite kött. Kanske en gång i veckan, säger Maja Söderberg och tycker att man åtminstone kan minska på sin köttkonsumtion och istället äta mer baljväxter till exempel.

- Eller ändra köttslag. Vilt är ju jättebra att äta till exempel. Och lamm är bättre än nöt och gris.

Likaså har hon en åsikt kring fisk.

- Det handlar mest att äta de fiskar som inte är hotade. Därför går torsk och lax bort. Men strömming är okej. Och även gös och flundra.

En av hösträtterna är viltbiffar med trattkantarellsås och paj på jordärtskocka. På vintern handlar det mycket om kål, bönor och rotfrukter.

- Jag har utgått från vissa råvaror. Ta bruna bönor till exempel. Då valde jag att göra en böngryta med chili.

Och så var det ju det här med att längta.

- Det blir ju så mycket godare då.*

Orange sallad

Om middagen är proteinfattig är det perfekt att lägga linser och frön i salladen. Vips, så är måltiden komplett.

Svenskodlade morötter finns att köpa året runt. De odlas på friland vilket kräver betydligt mindre energi än växthusodlade grönsaker. Frilandsodlat och närproducerat - morötter har en mycket liten klimatpåverkan.

2 dl röda linser
3 morötter
1 dl solrosfrön
2 msk sesamfrön
1 dl russin
saften av 1/2 citron (ca 1/2 msk)
salt
ev. koriander

Skölj och koka linserna i 4 dl lättsaltat vatten. Ta av dem innan de har kokat sönder, efter knappt 10 minuter.

Riv morötterna grovt och blanda med solrosfrön, sesamfrön och russin. Slå över de varma linserna och blanda. Pressa över citronsaft och krydda med salt och eventuellt koriander. Salladen

är god både varm och kall och håller sig ett par dagar i kylskåpet.