Simon vill se hela världen

Nyheterna har de senaste veckorna träffat olika personer för längre intervjuer på temat Oskarshamn och framtiden. Syftet är att vid sidan av den dagliga nyhetsrapporteringen ge personer av olika bakgrund, kön och ålder möjlighet att ge uttryck av sin syn på Oskarshamn idag och i framtiden. Hittills har vi samtalat med politikern Ulf Nilsson, inspiratören Sofie Gunnarsson, fotografen Peter Gerdehag och rektorn Kerstin Åverling. Nu har turen kommit till Simon Jönsson, en av alla unga som tidigt i somras över en dag tog steget rakt ut i vuxenvärlden i samma stund som studentmössan var kastad.

- Just nu har jag inga planer på att plugga mer. Jag hoppar in i hemtjänsten och hoppas på så många dagar som möjligt, säger Simon.

- Visar det sig att det inte blir så många dagar som jag hoppas får jag söka mej till något annat, förklarar han.

Från Malmö till Oskarshamn

Simon är uppväxt i Malmö, i södra innerstan inte långt från gatorna ikring det internationella, pulserande Möllevångstorget. När Simon var 13 år flyttade han med morsan till hennes hemort Oskarshamn. Han klev rakt in i sjuans klassrum på Kristinebergsskolan.

- I början tyckte jag det var jobbigt, att lämna kompisarna och sitt liv, fast det har blivit bättre efter hand.

- En skillnad är ju storleken, i Malmö kan man gå långt och fortfarande känna att man fortfarande är i en stad. Här i Oskarshamn finns ett centrum och om man går bara en liten bit är man ute ur centrum, säger Simon.

- Och på gott och ont sprids rykten snabbare här.

Under sina uppväxtår i Malmö gick Simon med i en capoeira-förening. På senare år har han varit med och försökt rota denna kombinerade dans- och kampsport även i Oskarshamn.

- Jag hade ett projektarbete i skolan som handlade om att lära ut capoeira och att lära sig om dess historia.

- Nu kan jag inte använda skolans lokaler eftersom jag inte går där. Jag har i och för sig inte heller sökt aktivt efter ny lokal, eftersom jag inte vet hur länge jag blir kvar i stan. Och när jag var i Malmö nyligen förstod jag hur mycket även jag har kvar att lära.

Estet med känsla för trummor

Simon har gått det estetiska programmet på Oscarsgymnasiet och han har varit trummis i hårdrockbandet "Among the dust". Gruppen splittrades för något år sedan.

- I Oskarshamn finns det ju massor av ungdomsband. Genom Sensus och Roque Club har de möjligheter att öva. Jag inbillar mig att det är mycket svårare i större städer att hitta någonstans att öva, och framför allt dyrare. Men vad som jag tycker saknas här i Oskarshamn är återkommande spelningstillfällen, tycker Simon Jönsson.

- Det finns satsningar som till exempel Ung Kultur Möts. Men det skulle absolut vara möjligt att ha uppträdanden för olika Oskarshamnsband inför publik en gång i månaden.

- Det känns som viktigare att göra sådana satsningar än stora festivaler som Offshore-racet till exempel.

I Oskarshamn finns det alltför få möjligheter för unga som har andra intressen än idrott och musik, tycker Simon Jönsson. Andra kulturyttringar, som exempelvis dans, film och konst förtjänar större resurser och mer uppmärksamhet, menar dagens sommarpratare i Nyheterna.

- När jag var vid Malmöfestivalen och såg hur hur mycket som händer i den stan blev jag imponerad. Vid festivalen kom allt upp till ytan och det var oerhört mycket.

- Samtidigt finns det nog en hel del saker i Oskarshamn att hitta på, men som inte de unga av någon anledning kommer i kontakt med, och det är ju lite synd. Det gäller ju för ungdomarna också att ta initiativ om det ska hända något, att vara med där det händer.

"Inte bra socialt"

Som det ser ut idag lägger istället många unga oskarshamnare, enligt Simon, massor av timmar på olika slags dataspel.

- Jag tillhör inte dem som förfasar sig över själva innehållet i spelen, och det kan vara en trevlig verklighetsflykt då och då.

- Men det kan bli för mycket, för många timmar varje dag eller natt, och jag var själv ett tag på gränsen. Jag satt för mycket och spelade och jag vet dem som fortfarande sitter för mycket, säger Simon.

- Dels är det inte bra rent socialt, att stänga in sig i de här spelen alltför länge, och dels tar ju kroppen stryk rent fysiskt om man sitter alltför länge. Man får ont i nacke och axlar.

- Det finns ju vissa spel nu där föräldrar kan installera en tidsgräns, så att inte barnen sitter för länge, och det är nog helt nödvändigt, menar Simon.

Han skulle också vilja se en förändring av hela betygssystemet.

- Det är väldigt elitistiskt uppbyggt. Det är också på något sätt så att man pluggar för ett formellt prov istället för att faktiskt lära sig saker. Det borde ske en förändring och ibland är jag inne på att allt med betyg borde avskaffas, men det kanske inte är möjligt att gå riktigt så långt.

På sikt har nog även Simon planer på att utbilda sig mer. Fast det där får nog dröja ett tag till.

- Jag har inte bråttom med att plugga. Jag har gått många i år i skolan, eftersom jag först började på naturvetenskapliga programmet på gymnasiet, men hoppade av.

Som många andra i samma ålder drömmer Simon om att kunna ge sig ut och se mer av världen.

- Nu försöker jag samla ihop pengar nu så att jag kan komma ut och resa. Jag vill ut i Europa och så har jag funderat på Brasilien. Jag vill ut och se andra kulturer och andra sätt att leva.

- Nu jobbar jag sporadiskt inom hemtjänsten, hoppar in när de behöver mig. Om han efter det planerade resandet och de tänkta vidarestudierna kommer att återvända för att rota sig i Oskarshamn är så klart omöjligt att säga i dagsläget. Om han i det läget skulle återvända är det i alla fall inte för att bättra på kommunens befolkningsstatistik.

Borde satsa mer på de äldre

Oskarshamns kommun har av tradition satsat förhållandevis mycket pengar på till exempel äldreomsorgen, men Simon tycker ändå att den kunde vara ännu bättre.

- Det är lite för mycket snabbt in och snabbt ut, för att man har så många att besöka. Det känns som att många äldre reagerar på det här. Jag tror många gånger att den sociala biten, att man hinner prata lite ibland, än att alltid få sin säng perfekt bäddad.

- Jag vet att det skulle krävas mer resurser, mer pengar och mer personal till att skapa den här tiden, att Oskarshamns kommuns socialnämnd har det svårt med pengarna, men på nationell nivå borde man liksom kunna ta pengar från de rika till det här, tycker Simon.

Massor med åsikter

Som många andra unga har Simon Jönsson i Kristinebergsområdet i Oskarshamn åsikter. Massor av åsikter. Häromåret var det också just han som inledde en välbesökt kväll med ungdomars utfrågning av kommunpolitiker i Stadsparkens fritidsgård. Men han har ändå inte haft någon tanke på att själv gå med i något politiskt parti, helt enkelt för att det enligt honom inte idag finns något politiskt parti som passar in tillräckligt bra.

Fast när det gäller framtida mål för Oskarshamn har han inte svårt att komma på några till. Bättre skolmat och nollrasism lyder två av dem. Simon har dock, som många andra unga idag, andra forum än de som är knytna till politiska partier.

- När jag är inne på olika internetsidor och ser hur folk skriver att "Sverige bara är till för svenskarna" brukar jag ryta till. Sådana åsikter finns tyvärr överallt, förklarar Simon Jönsson i årets femte sommarintervju i Oskarshamn.