annonsutrymme
annonsutrymme
Det är bara de mest exklusiva fastigheterna som kommer att få höjd fastighetsskatt med de rödgröna.
Foto: Scanpix
OPINION
Publicerad 100528 09:00.
Villaägarnas Riksförbund har mångårig rutin på att manipulera opinionen med allehanda skatte-tricks för att slå vakt om de mer välbesuttnas privilegier i samhället.
Ofta sker det med Stockholms kvällstidningar som "nyttiga idioter" som i aningslös godtrogenhet går på vilka blåsningar som helst som Villaägarna fabricerar ihop.
Följaktligen är det ingen större överraskning att Villaägarna nu angriper de rödgrönas förslag till fastighetsskatt, en höjd fastighetsskatt på ett hus med över 4,5 miljon kr i taxeringsvärde.
Det finns idag cirka 40 000 sådana personer. Men dessa talar man tyst om.
Öppet sker ingen kritik mot att de högst avlönande som tjänar över 40 000 kronor i månaden föreslås få fastighetsskatt.
Nej, istället föser Villaägarna framför sig de som har inkomster under 40 000 kronor i månaden, men höga taxeringsvärden på sina villor. Villaägarna påstår att det är dessa som drabbas.
Det är ett försök slå undan benen för den nya fastighetsskatten, så att de rikaste får behålla sina privilegier.
Inte så mycket av omsorg om dem man påstår sig ömma för, utan för att alla i rikemansreservaten som Djursholm och Danderyd ska sitta i orubbat bo och fortsätta att tjäna tiotusentals kronor genom den skattebefrielse som regeringen Reinfeldt givit dem.
Det uppstår dålig smaki munnen när man genomskådar Villa-ägarnas agerande.
Det är inte precis samhällets mest undanskuffade man ömmar för. Det är inte fråga om någon solidaritet med underprivilegierade medborgare.
Det är tvärtom överklassreservatens privilegier man vill slå vakt om.
Socialdemokraterna underkänner också i sak Villaägarnas argumentation.
Finanspolitiske talesmannen Thomas Östros konstaterar att Villaägarna glömt bort att det finns en begränsningsregel i fastighetsskatten, att ingen ska betala mer än 4 procent av sin inkomst i fastighetsskatt.
Villaägarna har alltid haft en benägenhet att "glömma bort" denna begränsningsregel, så att personer med låga inkomster inte får någon höjd fastighetsskatt.
I själva verket blir fastighetsskatten sänkt eller oförändrad för 99 procent av villaägarna, förklarade de rödgröna som replik efter Villaägarnas greulpropaganda.
Vad som väl inteheller kom fram i Villaägarnas propaganda är att beskattningen av uppskovet på reavinsten försvinner i de rödgrönas förslag.
Enligt en objektiv bedömare som Riksdagens Upplysningstjänst, RUT, är det till och med så att fler i Stockholms län får sänkt fastighetskatt än de som får höjd skatt med de rödgrönas förslag, när beskattningen av uppskovet på reavinster försvinner och begränsningsregeln slår igenom.
Det är en helt riktig omfördelningspolitik i ett mer rättvist Sverige att de som har de högsta inkomsterna och de som bor i de dyrare villorna får bidra mer än alla andra.
De rikaste har berikats av högerregeringen på ett stötande sätt, samtidigt som de som har det svårast att få det att gå ihop som arbetslösa, långtidssjuka och utförsäkrade har fått avstå mest.
Denna politik att ta från de fattiga och ge till de rika har vi aldrig sett att Villaägarna har några protester emot.
Istället står man konsekvent på de besuttnas sida på ett inte särskilt hederligt sätt.
Från både höger- och vänstersidan i svensk politiken framhålls nu med bestämdhet att det föreligger två tydliga regeringsalternativ.
De senaste åren har Sverige blivit mer orättvist. Tryggheten har bland annat försämrats för landets äldre befolkning.
Är det någon som gör vågen för det rödgröna valmanifestet? Några skåpmatsförslag som sänkt maxtaxa i förskolan, fri tandvård för de yngre och lagstadgad rätt till heltid som fanns med redan i valrörelsen 2006 har dammats av, men sätter det några hjärtan i brand?
Landstingsrådet Ann Hellenborg (MP) har inte bara bjudit på recept på nybakta bröd under mandatperioden, utan har nu också offentligt morrat över att hennes tilltänka efterträdare Jessica Rydell sitter på Vänsterpartiets Johnny Peterssons kontor och jobbar.
Hör Nyheternas politiska chefredaktör Peter Akinder i en diskussion med SSU-ordföranden Jytte Guteland i radions P1 Morgon.
|
| Hör inslaget här! |
Mindre än ett dygn innan förtidsröstningen inleddes kallade de tre rödgröna partierna i går till presskonferens för att presentera sin gemensamma regeringsplattform.
Det kan inte betecknas som någonting annat än en stor skandal att omsorgstagare i Vimmerby kommuns handikappomsorg tvingats valarbeta för Kristdemokraterna.
Radion avslöjar att mediciner där bäst-före-datum passerats reas ut på Apotek Hjärtat.
Det fanns en tid då svensk politik var enkel att förstå. Allt som Socialdemokraterna var för var Moderaterna emot. Och allt som Socialdemokraterna var emot var Moderaterna för.
En sammanblandning i lördagens krönika ledde till att fel lärarfackboss utnämndes till den veckans aggressivaste lobbyist.
Landstingsrådet Ann Hellenborg (MP) har inte bara bjudit på recept på nybakta bröd under mandatperioden, utan har nu också offentligt morrat över att hennes tilltänka efterträdare Jessica Rydell sitter på Vänsterpartiets Johnny Peterssons kontor och jobbar.
Den ideologiska kamphunden Lars Ohly blev som bekant inbjuden till kronprinsessparets storståtliga bröllop. Som enda partiledare valde han av politiska skäl att tacka nej.
Europa lyser helt med sin frånvaro i årets svenska valrörelse.
Tre veckor till valdagen och fortfarande har inte den Socialdemokratiska valrörelsen lyft från det 30-procentsträsk som man sjönk ner i på försommaren och som man stått och trampat i sedan dess. Varför lyfter inte partiet? Gårdagens Sifo-mätning pekade på 30,8 procent och man får intrycket att även om läget mellan blocken är jämnt, så ser det ut som högeralliansen har medvind. Utsikten att det ska bli fyra år till med Reinfeldt och hans omvända fördelningspolitik med gynnandet av alla som redan har sitt på det torra och missgynnandet av alla utsatta i landet borde väl vara den bästa tändvätskan för alla underprivilegierade, så att de reser sig upp från soffan och masar sig iväg till vallokalen på valdagen. Istället är det de borgerliga som mobiliserar, men valrörelsen pågår ända in i kaklet, eftersom det är 400 000 väljare som inte bestämmer sig förrän på valdagen för vilket parti de ska rösta på. Förra valet skiljde det 120 000 röster, så inget är avgjort än.
Fjärde veckan av valrörelsen införde regeringen Reinfeldt ett nytt begrepp i vårt politiska språk: reformambition.
Här hade Mona Sahlin under lång tid haft klart för sig att hon torsdagen den 26 augusti i årets valrörelse skulle utfrågas av Sveriges Television. Så kom hon till denna dags framträdande utan att kunna ge några besked om den rödgröna politiken i ett flertal frågor: förmögenhetsskatten och vilka villor som ska räknas in, Sveriges militära närvaro i Afghanistan, utrikespolitiken och en reducerad tjänstemoms som plötsligt dök upp.
Den ideologiska kamphunden Lars Ohly blev som bekant inbjuden till kronprinsessparets storståtliga bröllop. Som enda partiledare valde han av politiska skäl att tacka nej.
Det intressanta med politiska besked är inte alltid vad som sägs utan det som bara antyds eller helt utelämnas. Ofta är det i dimman eller bakom draperierna som de kontroversiella frågorna finns och de obekväma förslagen gömmer sig.
Foto: Scanpix
Vänsterledaren Lars Ohly kom med ett rakt och entydigt besked vid sin överläggning med partikamraterna i Kalmar i går.
Ekonomidebatten på tisdagskvällen i SVT blev en förutsägbar och bitvis rätt seg tillställning med det vanliga käbblet.
Så många besked, löften, ambitioner och utspel i årets valrörelse. Det är svårt att få grepp om vad den egentligen handlar om.
Gårdagens opinionsmätning från United Minds - som publicerades i Aftonbladet - gav vid handen att det för närvarande är mycket jämnt mellan de politiska blocken.
Sveriges NyheterLokala annonser från hela landet
|
|
|
|
|
|
|
Sök i webbsidan
annonsutrymme